Saker skiter sig i Sverige också

Vi umgås med ganska många svenskar här nere på ön. På Malta finns det en Sverigekoloni bestående av ca 4000-6000 svenskar. Ett vanligt samtalsämne när man umgås är att ”ingenting fungerar på Malta” och många längtar hem till Sverige där det är ”ordning och reda” och ”saker fungerar”.

Ett vanligt hatobjekt är bussarna här nere som aldrig verkar vara i tid vilket gör kollektivtrafiken till ett litet äventyr.

Beskrivningen av att allt fungerar som en klocka i Sverige och hela omvärlden är ett enda stort kaos vill jag  protestera mot. Det finns problem i Sverige också, vi är dock för vana med det att vi inte tänker på det.

Idag blev jag påmind av det när jag såg min vän Anton Johanssons statusuppdatering på Facebook:

Han sitter alltså fast i ett mörkt tåg mitt ute i ingenstans och har ingen aning om vad som händer. När han suttit där i fem timmar gör Expressen en nyhet av det:

Det är kolsvart, toaletterna fungerar inte, bistron är stängd, det är totalt mörker och svinkallt ute. Man måste sitta kvar på tåget, att kliva av är förenat med livsfara.

Hade något liknande hänt någon av oss här nere på Malta hade vi förbannat landet i all evighet, betygsatt invånarna som totalt värdelösa och förmodligen lämnat landet i vredesmod för att snacka skit om det resten av våra liv.

Men när det händer i Sverige, då rycker vi på axlarna. Ja SJ suger, det är för att det är statligt. Bla bla, men lite får ju Anton skylla sig själv. Menar, X2000 när det är minusgrader och snö ute. Vad trodde han skulle hända egentligen? Såna tåg ska man ju inte åka med om det för kallt (eller för varmt).

Jag säger inte att Malta fungerar som ett schweiziskt gökur, långt ifrån. Min poäng är att Sverige gör inte det heller.

Så låt oss minnas och längta till Sverige för allt som är bra där. Längta gärna efter knäckebröd, Kalles Kaviar och de långa sommarnätterna. Men kom inte och säg att allting fungerar. För det gör det inte.